Uppsatsen behandlar bullerdämpning vid kap på ProfilGruppen Extrusions AB i Åseda. Problemen med ljudnivån beror bland annat på stomljudet som alstras av kapen i de långa profilerna. För att sänka ljudnivån har fastklampningskonstruktioner tagits fram som dämpar stomljudet och förslag på vidare åtgärder rapporterats.Försök och jämförande mätningar av ljudnivån har utförts för att få ett bra underlag att utvärdera. Resultaten av försöken med viskoelastisk plast som dämpelement visar en viss dämpning. Dämpningen kan med all sannolikhet bli större med användning av tjockare dämpelement..

Uppsatsen behandlar bullerdämpning vid kap på ProfilGruppen Extrusions AB i Åseda. Problemen med ljudnivån beror bland annat på stomljudet som alstras av kapen i de långa profilerna. För att sänka ljudnivån har fastklampningskonstruktioner tagits fram som dämpar stomljudet och förslag på vidare åtgärder rapporterats.Försök och jämförande mätningar av ljudnivån har utförts för att få ett bra underlag att utvärdera. Resultaten av försöken med viskoelastisk plast som dämpelement visar en viss dämpning. Dämpningen kan med all sannolikhet bli större med användning av tjockare dämpelement..

Bakgrund: Företag söker att minimera sina transportkostnader. Ett sätt att uppnå detta är genom att lokalisera sitt lager där transportarbetet minimeras. Uppsatsens fallföretag ProfilGruppen AB har en tredjepartslogistiker, ÅGL Logistik, vars lager har fungerat som ProfilGruppens huvudsakliga lager och omlastningspunkt i över 30 år. Lagret har legat på samma plats under hela denna period och det är därför intressant att undersöka huruvida en lämpligare lokalisering är möjlig eller ej.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beräkna lokaliseringen av en terminal enligt tyngdpunktsmetoden. Syftet är även att utifrån denna lokalisering ta hänsyn till andra faktorer för att kunna argumentera för en teoretiskt välgrundad lokalisering samtidigt som hänsyn tas till praktiska omständigheter.Metod: Denna uppsats är en fallstudie på ProfilGruppen AB.

TitelSkriv inte av, testa nedskrivning! En fallstudie om att säkerställa ett nedskrivningsbehov av goodwillBakgrundFöretagsförvärv har blivit allt mer vanligt förekommande. Goodwill uppkommer då ett företags verkliga värde är mindre än vad som betalas. Goodwillvärdet skrevs förr av planenligt, men enligt de nya reglerna ska nu ett nedskrivningstest ske minst en gång per år. Det sker genom att ta fram ett återvinningsvärde, som är det högsta av en kassagenererande enhets nettoförsäljningsvärde och nyttjandevärde.SyfteSyftet med uppsatsen är att beskriva hur kassagenererande enheter värderas enligt metoderna i IFRS 3/IAS 36, samt förklara svårigheter/möjligheter och vilka överväganden som metoderna innebär i två praktiska exempel.MetodI vår uppsats har vi utgått från ett positivistiskt synsätt och tillämpat en kvalitativ fallstudie av NIBE och ProfilGruppen. Vår uppsats har sin utgångspunkt i den abduktiva forskningsansatsen.

The report describes the process of identifying the interference that exists in a newly installed automated robotic cell and suggest improvements to increase productivity. The cell is used for lifting up extruded aluminum sections onto a conveyor which deliver the material to a anodising line at a company that manufactures aluminum extrusions.To find the areas with the best possibility for improvements in the cell we used a variety of job measurements e.g. measure of standard times for each operation in the cell. The core of the report is a study of the robots.One reason for this study is that the robots do not reach the productivity they were purchased to. The main cause not reaching the productivity is the visionsystem.

Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, 4FE02E, VT 2010Författare:Susanne Kalénius och Julia Svensson Handledare:Fredrik Karlsson Titel:Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag ? Utformning och utvärdering av en flerdimensionell beslutsmodell Bakgrund och problem:Omvärldsförändringar såsom snabbare teknikutveckling, ökat fokus på kompetensutveckling samt ökad betydelse av kundvärde och kvalitet har gjort att företags investeringsbeslut har blivit mer komplicerade. Investeringsbedömning har stor betydelse för företaget och innebär identifiering, utvärdering och val mellan olika investeringsalternativ. De vanligaste metoderna inom investeringsbedömning är nuvärdes-, annuitets- och återbetalningsmetoden, men studier visar att annan information än den finansiella spelar in när ett investeringsbeslut ska fattas. Att inte ta hänsyn till andra, mer strategiska, aspekter kan ge negativa konsekvenser till följd av ett kortsiktigt investeringsbeslut.